Dagarna flyter ihop och blir färre och färre, långt bort i fjärran hör jag en varg som provar sig på ett yl
En kall efter jobbet eller två, och varje gång önskar man att dom gångerna inte varit så få
Blåa bussar skymtar förbi, medans tiden tycks stå still
Med bombbälte runt magen för säkerhet, en rinkebybo är ingens dröm
Sen står man tillslut där, lyssnandes på vargens vackra toner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar