Min rubrik är sann till 50 % vilket inte ska underskattas i dagens oärliga samhälle.
Dagen för resan vaknar jag upp hos Ellen och har innan Nisse kommit och hämtat mig beklagat mig både en och två gånger för min käre mor över hur dåligt jag faktiskt mår. Faktumet att min första bakfylla skulle slå till just denna dag är kanske varken häpnadsväckande (på grund av de få timmar sömn jag fick) eller ens särskilt intressant men likväl väljer jag att nämna det eftersom det mot min vilja visar på att jag mest troligt inte kommer klara hela livet utan att må dåligt dagen efter alkohol.
Nåväl Nisse körde mig in till stan där vi plockade upp Albin och sedan direkt begav oss till Luleå airport (i folkmun känt som Kallax)
Under den stund vi satt där och väntade på att få gå om bord gjorde jag följande slutsatser: ( som jag sedan stötte och blötte med Albin)
-Illamående och hunger är två väldigt nära besläktade känslor.
- Johan blir irriterad när man skriver "Vi är påväg ner precis som Hammarby"
-Liverpool är värdelösa.
När vi sedan klev på planet hade jag knappast några krafter kvar så jag somnade så fort vi befann oss i luften och när jag sedan vaknade strax innan landning mådde jag förvånansvärt mycket bättre och kände att den gode av dom två bröderna hunger och illamående hade tagit över totalt.
När vi väl landade i Stockholm så lyckades jag och Albin ta århundradets längsta omväg för att komma till Arlanda express (Stockholms motsvarighet till kustbussarna) där diskuterades framtida resmål och finansiering av dessa.
Efter det flöt allt på bra tills vi tillslut var framme i den helt nybyggda Liljeholms gallerian där vi mötte upp med Johan. För dagen iklädd sin full tilt-keps och hållandes i en kaffe från närliggande kaffehak.
Då min hunger nu var allt annat än trevlig så förtärde jag en kebabtallrik på den nyöppnade restaurangen "Kebabpizza"
Nu sitter ni ju hemma i stugorna och slår er för pannorna och skriker ut samma fråga "Varför inte äta en kebabpizza när man besöker kebabpizza" Svaret är lika enkelt som genialt , dom hade såklart inga kebabpizzor.
Nu åkte vi buss 133(7) mot vår slutdestination Mörtgränd.
Efter att installerat oss och bestämt vem som skulle få bottenschlafen (i det här fallet en uppblåsbar madrass) , det blev Johan, så åkte vi in mot gröndals centrum där vi drog iväg ett spel på hockeyspelet powerplay, ett spel som naturligtvis visade sig innehålla alla rätt.
Utom vetskap om vår framtida rikedom gick vi till affären och handlade ingredienser till dagens middag.
En middag som sedan Johan och Albin tillagade på exemplariskt vis.
Jag tog igen mig framför datorn och såg till att arbetet fördelades jämt mellan dessa två herrar.
Efter middag är det som vi alla vet dags för en pn (Inget pokerutryck utan helt sonika en gammal god power nap) .
Detta höll dock inte mina medresenärer med om utan dom gick in hårt för att det nu var dags att börja tagga inför kvällen.
Vart utspelade sig då denna till synes vanliga Torsdag?
Jo självklart på söders höjder där vi först försökt komma in på ett ställe som Johan fått rekommenderat av sin chef men blivit nekade i dörren av en vakt och sedan sönderläst av densamme när vi listigt försökte gå in genom andra dörren. (Damm You!) Att han redan står där skrattandes kände jag som ett tecken för att det här inte var stället där dom tunga katterna spenderade sina torsdagar.
Vid det här laget hade Wt , Emil och Patrick mött upp med oss och merparten av dessa tre herrar var ordentligt rund under sina bastanta fötter.
Efter att letat runt överallt i hela södra Stockholm efter någon slags bar för katter under 20 så hittade vi tillslut en sylta med billig öl och endel folk.
Här spenderade vi kvällen, mestadels pratande med varandra men också med några sköna 30+ från Stockholm som starkt ifrågasatte Johans kompetens då han dragit med oss till ett sådant ställe.
Tänkte slänga ihop en Mutumba (BRA!) /Lucas Leiva (DÅLIG) -lista från den första kvällen. (Tanken var först att summera hela resan i ett inlägg men då det här blev längre än den längsta Wc3 matchen så avrundar jag här och återkommer senare med resten av resan samt bilder.)
Dagens Mutumba-lista :
3. Det faktum att vi tagit oss till Stockholm utan större bekymmer och att nu installerat oss och nu var redo att ta över staden.
2. Vi vann 600 kr på vårt geniala powerplay spel. Mest med på listan för spänningen att sitta och lyssna och uppdatera alla matcher.
1. Solklart den glada Irländaren som vi mötte på tunnelbanan in till stan, ett inlägg är redan skrivet om honom och bild på honom och Patrick är att vänta. En av de skönare typer man stött på sedan det faktum att det här blev tillfället då Patte P äntligen fick briljera med sina"english skills" Enkel ramsa man kan rabbla om man vill
Dublin is my home , Scotland is my home , Stockholm is my home. Tankenöt och mycket roligt.
Dagens Lucas Leiva.
3. När det visade sig att Johans språk inte utvecklats till en Stockholms akademikers dröm under tiden han bott i huvudstaden utan snarare blivit än mer pokerinfluerat än förut (En teori är att det har att göra med att hans ända andningshål ifrån sin farmor och farfar tiden innan vi dök upp i huvudsak bestod av Jens ÖjeCat, en man känd för sitt vurmande efter exotiska pokerutryck)
2. Sättet jag mådde fram tills vi var i Stocholm var under all kritik ! Skärpning
1. Missade sista tunnelbanan hem och lyckades haffa en taxi . Problemet var väl inte priset som faktiskt var riktigt bra utan det faktum att taxichauffören tydligen var besatt av våld och helt plötsligt sprang ur taxin för att kika närmare på en kille som blev nedtryck på marken av vakter. Även ett minus för tipset om vilken bar vi skulle besöka dagen efter, men det är en annan historia.
Sov gott allesammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar